1 oktober 2026
Av Clara Sandberg
Att gå från undersköterska till sjuksköterska är ett av de vanligaste sätten att utvecklas i vården. Du har redan stått bredvid sjuksköterskan vid otaliga ronder, vet hur en avdelning fungerar och hur man möter oroliga anhöriga. Kanske har du börjat undra om du själv skulle kunna bli sjuksköterska?
Vilken behörighet krävs för sjuksköterskeprogrammet?
För att komma in på sjuksköterskeprogrammet behöver du grundläggande behörighet för högskolestudier samt särskild behörighet, så kallad områdesbehörighet A14. Den består av:
- Matematik 2a, 2b eller 2c
- Naturkunskap 2
- Samhällskunskap 1b, eller 1a1 och 1a2
Så gör du om du gått vård- och omsorgsprogrammet
Många undersköterskor har gått vård- och omsorgsprogrammet. Det är ett yrkesprogram, och om du inte valde till högskoleförberedande kurser saknar du troligen grundläggande behörighet. Oftast behöver du då läsa till Svenska 3 och Engelska 6, och dessutom kurserna för områdesbehörigheten. Allt det går att läsa på komvux, ofta på distans och i din egen takt.
En del lärosäten godtar att Naturkunskap 2 ersätts med kurser från vård- och omsorgsprogrammet. Sophiahemmet Högskola är ett exempel. Kontrollera alltid vad som gäller hos det lärosäte du vill söka till.
Saknar du en kurs?
Saknar du ett betyg kan du ansöka om att få din reella kompetens prövad. Lärosätet bedömer då om kunskaper från arbete eller andra studier motsvarar kursen. Hos till exempel Sophiahemmet Högskola kan minst tre års arbetslivserfarenhet, tillsammans med vissa grundkurser, ge grundläggande behörighet. Det kan vara en väg in för dig som saknar Svenska 3 eller Engelska 6.
Ansökan gör du via antagning.se, där du bifogar intyg och ett personligt brev som beskriver vad du kan. Tänk på att reell kompetens bara ger behörighet, inte ett meritvärde. Du behöver alltså fortfarande betyg eller högskoleprov för att konkurrera om platserna.
Så ser sjuksköterskeutbildningen ut
Sjuksköterskeprogrammet omfattar 180 högskolepoäng, vilket motsvarar tre års heltidsstudier, och leder till en kandidatexamen och en sjuksköterskeexamen. Utbildningen varvar teori inom omvårdnad, medicin och folkhälsa med verksamhetsförlagd utbildning, VFU, där du gör praktik inom olika delar av vården.
Du tränar även på praktiska moment som att ta blodprov, sätta kateter och lägga om sår. Som undersköterska har du ett försprång här. Du är van vid vårdmiljön, rutinerna och patientmötena, och kan lägga mer energi på det som är nytt: bedömningar, läkemedelshantering och att leda omvårdnadsarbetet.
När du har tagit examen ansöker du om sjuksköterskelegitimation hos Socialstyrelsen. Först med legitimationen får du arbeta som sjuksköterska.
Hur finansierar du studierna?
Tre år utan lön är ett stort steg, särskilt om du har familj eller boendekostnader. Som tur är finns det fler alternativ än vanligt studiemedel.
Studielön från arbetsgivaren
Flera regioner betalar lön till undersköterskor som utbildar sig till sjuksköterskor, i utbyte mot att de jobbar kvar en tid efter examen. Region Dalarna erbjuder till exempel platser med studielön varje termin för undersköterskor, skötare och barnskötare som varit anställda i regionen en viss tid. Fråga din arbetsgivare, eller kolla regionens webbplats, om det finns något liknande där du bor.
Omställningsstudiestöd
Har du jobbat länge kan omställningsstudiestödet från CSN vara ett alternativ. Stödet ger ett bidrag på 80 procent av lönen upp till ett maxbelopp, och kan fyllas på med lån. Du behöver bland annat ha arbetat minst åtta av de senaste 14 åren. Stödet ges i högst 44 veckor på heltid, och räcker alltså inte hela utbildningen, men det kan täcka en stor del av den.
Observera en viktig regel: är du under 40 år får utbildningen vara högst 80 veckor på heltid för att du ska kunna få stödet. Eftersom sjuksköterskeprogrammet är längre än så gäller möjligheten i praktiken främst dig som är 40 eller äldre.
Jobba extra under studierna
Många sjuksköterskestudenter fortsätter att jobba som undersköterskor på kvällar, helger och under sommaren. Det ger inkomst och håller dig kvar i vården, och på många arbetsplatser får du dessutom en fot in inför framtida sjuksköterskejobb.
Vad betyder bytet för lönen?
För många är lönen en viktig anledning att läsa vidare, och skillnaden är märkbar. Enligt SCB är medianlönen för undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende 32 800 kronor i månaden. Grundutbildade sjuksköterskor hade en genomsnittlig månadslön på 44 000 kronor.
Lönetrappan fortsätter också efter examen. Den som vidareutbildar sig till specialistsjuksköterska tjänar i regel ännu mer. Intensivvårdssjuksköterskor har till exempel en genomsnittslön på 52 600 kronor, enligt samma statistik.
Vanliga frågor om att gå från undersköterska till sjuksköterska
Hur lång tid tar det att bli sjuksköterska om man är undersköterska? Sjuksköterskeprogrammet tar tre år på heltid. Behöver du först läsa in behörighet på komvux tillkommer den tiden, vilket kan vara allt från några månader till ett år beroende på hur många kurser du saknar.
Kan man plugga till sjuksköterska och jobba samtidigt? Ja, många gör det. Flera lärosäten erbjuder sjuksköterskeprogrammet på distans eller med få obligatoriska träffar, vilket gör det lättare att kombinera med extrajobb. VFU-perioderna kräver däremot närvaro på dagtid.
Får jag tillgodoräkna mig min undersköterskeutbildning? Oftast inte i sjuksköterskeprogrammet, eftersom utbildningarna ligger på olika nivåer. Erfarenheten gör däremot ofta studierna och VFU:n lättare. Vissa lärosäten godtar kurser från vård- och omsorgsprogrammet som ersättning för Naturkunskap 2 i behörigheten.
Är det svårt att komma in på sjuksköterskeprogrammet? Det varierar mellan lärosäten och terminer. Du kan söka på gymnasiebetyg och högskoleprov, och antagningsstatistik för tidigare terminer finns hos UHR.